Gasfjädrar i rostfritt 316 stål - FDA godkänt

Cylinder och kolvstång: Dessa rostfria gasfjädrar är gjorda av rostfritt AISI 316-material.

Olja: Oljan är godkänd för livsmedelsbruk. (Omnilube FGH 1046)

Gas: Gasen är kvävgas.

Toleranser

Total längd (L2): +/- 3 mm

Slagläng (L1): +/- 2 mm

Kraft (F): +/- 10 %

Datablad och 3d-cad

Önskar du datablad i pdf eller 3d-cad-ritning av fjäder i .step, .iges eller .sat-format kan du hämta dem gratis genom att trycka på 3d-cad-symbolen vid varunummer i tabellen.

Artikel nummer

Gasfjädrar i Sodemann Industrifjedre A/S-sortimentet är definierade utifrån tjockleken på kolvstången, slaglängden samt kraften i N.

Terminologi

 

 

 

Ø1

=

Kolvstångsdiameter

Ø2

=

Cylinderdiameter

L1

=

Slaglängd

L2

=

Fri obelastad längd mellan gängor

L3

=

Hylslängd

G

=

Skruvgänga

F

=

Kraft (Newton)

K

=

Kraft kvotient

1 N

=

0,10197 kg

1 kg

=

9,80665 N

Kraftkvoten är ett beräkningsvärde som anger kraftökning/kraftminskning mellan 2 punkter

Kraften i en tryckgasfjäder minskas ju mer den trycks ihop, dvs. när kolvstången trycks in i cylindern. Detta beror på att gasen i cylindern pressas ihop mer och mer på grund av förändringar av deplacement inuti cylindern. Därmed ökar trycket, vilket resulterar i axial kraft som kolstången pressar.

1. Kraft vid obelastad längd. När fjädern är obelastad ger den inga krafter.
2. Kraft vid start På grund av en kombination av friktionskraft tillagd X antal N frambringad av trycket i cylindern ser man tydligt på kurvan att kraften stiger relativt mycket direkt när en gasfjäder trycks ihop. När friktion har övervunnits faller kurvan. Om fjädern har vilat en tid kan det åter kräva extra krafter för att aktivera gasfjädern. I nedanstående exempel kan man se skillnaden mellan den första gången och den andra gången gasfjädern trycks ihop. Används gasfjädern regelbundet lägger sig kraftkurvan upp mot den nedersta kurvan. En gasfjäder som vilar en tid lägger sig närmare upp mot den översta kurvan.
3. Maximal kraft vid ihoptryckning. Denna kraft kan inte brukas riktigt i konstruktionssammanhang. Kraften uppnås endast som en ögonblicksbild när det kontinuerliga trycket/rörelsen stoppar. Så snart som en gasfjäder inte längre rör sig försöker gasfjädern att komma tillbaka i startpositionen och därför är den brukbara kraften mindre och kurvan faller till punkt 4.
4. Maximal kraft som en fjäder avger. Denna kraft mäts i början av gasfjäderns återgång. Detta visar den korrekta bilden av hur många max.-krafter en gasfjäder ger när den är stationär vid denna punkt.
5. Kraft som gasfjädern anges med i tabeller. Enligt normala standarder anges gasfjäderns styrka utifrån en mätning av kraften vid den resterande 5 mm-rörelsen mot utskjutet tillstånd och vid stillestånd.
6. Kraftkvot. Kraftkvoten är ett beräkningsvärde som återger kraftökningen/kraftförlusten mellan värden vid punkt 5 och punkt 4. Alltså den faktor för hur många krafter en gasfjäder tappar vid returnering från maximal rörelse punkt 4 till punkt 5 (max. rörelse utskjutet – 5 mm). Kraftkvoten beräknar man genom att dividera kraften vid punkt 4 med värdet vid punkt 5. Faktorn används också vid omvänd situation. Har man kraftkvoten (se värde i våra tabeller) och kraften vid punkt 5 (kraften i våra tabeller) kan man beräkna kraften vid punkt 4 genom att multiplicera kraftkvoten med kraften vid punkt 5.
   Kraftkvoten beror på volymen i cylindern kombinerat med kolvstångens tjocklek och mängden olja. Detta varierar från storlek till storlek. Metaller och vätskor kan inte tryckas ihop och det är därför endast gasen som kan tryckas ihop inne i cylindern.
7. Dämpning. Mellan punkt 4 och punkt 5 ses en böjning i kraftkurvan. Det är vid denna punkt som dämpningen startar, och dämpning finns i den resterande delen av rörelsen. Dämpning uppstår genom att olja ska sippra genom hål i kolven. Genom att ändra kombinationen av hålstorlekar, mängden olja och oljeviskositet kan man ändra dämpningen. Dämpning kan/bör inte avlägsnas helt, då en helt ihoptryckt gasfjäder vid plötslig fri rörelse av kolvstången annars inte dämpas, och därmed kan kolvstången skjutas ur ur cylindern.

Gasfjädrar innehåller kvävgas under högt tryck. Detta är en gas som varken kan brinna eller explodera, och den är heller inte giftig att inandas. Gasfjädern får under inga omständigheter försöka öppnas eller återfyllas - detta är en mycket riskabel process eftersom den står under högt tryck! Gasfjädrar får aldrig försöka brännas, punkteras, klämmas eller bucklas, och svetsning får ej heller ske på cylindern. Kolvstången får ej repas, målas eller böjas.

Gasfjädrar får aldrig användas som en säkerhetsåtgärd. Om skador på en gasfjäder kan förorsaka personskada, måste säkerhetsåtgärder för att undvika detta genomföras. Alternativt kan en säkerhetsgasfjäder användas. Ring för mer information. Om konstruktionen, hållen av gasfjädrar, kan orsaka personskador, ska vid en gasfjäders gasbortfall ytterligare skydd upprättas så att ingen personskada uppstår. I vissa konstruktioner kan säkerhetsrör för gasfjädrar användas. Detta säkrar konstruktionen vid plötsligt tryckfall i gasfjädrar. Läs mer

Gasfjädrar ska förvaras och monteras med kolvstången pekande nedåt och i 45 graders vinkel mot horisontalplanet. Detta är viktigt, eftersom denna montering säkerställer att invändiga packningar smörjs av den olja som finns i gasfjädern.

Om en gasfjäder monteras horisontellt eller med kolvstången uppåt rinner oljan från packningen vilket gör att den torkar ut. Detta kommer så småningom att försämra funktionen och så småningom kan packningen läcka, vilket gör att gasfjädern tappar kraft.

Vid varje montering måste man säkerställa att det inte uppstår någon utböjning eller andra krafter som kommer att påverka gasfjädern i andra ledder än den avsedda rörelsen i gasfjäderns längdriktning.

När en gasfjäder inte har rört sig på ett tag kan det krävas lite extra kraft för att starta den igen. Detta är helt normalt.

Observera också att du vanligtvis inte bara kan klämma en fjäder på mer än 200N med händerna.

Det rekommenderas att, i konstruktioner med gasfjädrar, ett fysiskt stopp används för att säkerställa att gasfjädern inte överbelastas. När den är fysiskt stoppad förhindras kolvstången från att pressas till botten. Med andra ord måste en bit av kolvstången alltid vara synlig. Detta säkerställer gasfjäderns egenskaper och optimala livslängd.

Om locket är fysiskt stort och/eller tungt rekommenderar vi att man använder 2 gasfjädrar i konstruktionen. Man riskerar annars att det uppstår snedvridning i konstruktionen. Detta kan begränsa gasfjäderns funktionalitet och förkorta livslängden kraftigt. I olyckliga situationer kan det förstöra konstruktionen.

Om två gasfjädrar har installerats i konstruktionen på förhand rekommenderar vi att man alltid byter båda gasfjädrarna på samma gång. Det kan vara variation i kraften på en gammal och en ny gasfjäder och denna variation kan resultera i oönskad funktionalitet och kortare livslängd.

Undvik att smörja kolvstången, eftersom utbudet av gasfjädrar är underhållsfritt. Det är möjligt att skydda gasfjädern med gummibälg om gasfjädern ska användas i oren miljö.

Gasfjädrarna fylls på vid 20° C, och startkraften är därför uppmätt vid 20° C.

Kraften kommer att ändra sig med ca. 3-3,5% per 10° C. Ju kallare det är, desto svagare blir gasfjädern.

Våra gasfjädrar fungerar bäst i temperaturer mellan -30° C och +80° C. Användning av fjädrarna i temperaturer nära dessa gränser kommer att producera en förändrad kraft, och maximal användning kan inte rekommenderas.

Gasfjädrar är konstruerade för att utföra maximalt 5 slag i minuten vid 20° C. Om detta överskrids leder det till att gasfjädern värms upp och det kan i sin tur resultera i otäta packboxar.

Gasfjädrar kommer att tappa trycket något med tiden, jämfört med det ursprungliga trycket vid den tidpunkt då de monterades. En tryckförlust på upp till 10 % kan förväntas.

Använd alltid kortast möjliga rörelse och välj största möjliga diameter på cylindern - detta ger en bättre hållbarhet. Långa och tunna gasfjädrar är betydligt svagare än korta och tjocka gasfjädrar.